Pandemin har tagit ett nytt grepp om svensk ekonomi och restriktioner har återinförts. Trots det utvecklas svensk ekonomi starkare än normalt de kommande åren. Den ökade smittspridningen och de höga elpriserna dämpar utsikterna i närtid, men väntas inte sätta något långvarigt avtryck.

- Den ekonomiska aktiviteten i Sverige är tillbaka på den nivå som den hade varit på om pandemin inte hade inträffat. Även på arbetsmarknaden har återhämtningen gått snabbt. Arbetslösheten har fallit tillbaka till nivåerna före pandemin. På vissa områden kommer effekterna av pandemin att dröja sig kvar, till exempel till följd av den ökade smittspridningen räknar vi med att det dröjer ännu ett tag till innan tjänstekonsumtionen återhämtar sig helt, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.  

Inflationen är högre i pandemins spår. I närtid noteras inflationen kring 4 procent. Den höga inflationen beror framför allt på höga energipriser och den kommer att falla tillbaka när energiprisökningen avtar under andra halvåret 2022. Samtidigt räknar vi med att övervältringen av stigande priser från företagen till konsumenterna blir betydande under 2022.

Den underliggande inflationen förväntas ligga kring 2 procent per år under de kommande åren - en högre nivå än vi vant oss vid. Riksbanken väntas därför tidigarelägga en mindre expansiv penningpolitik. Vi tror nu på två räntehöjningar under 2023, jämfört med i vår förra prognos då vi förväntade oss en räntehöjning under hösten 2023.

- Riksbanken kommer att strama åt penningpolitiken något snabbare än vad de hittills har signalerat. Vi räknar med att de kommer att börja minska sin balansräkning vid halvårsskiftet i år och att de kommer att höja reporäntan med 25 räntepunkter i början av 2023 och ytterligare en räntehöjning väntas i slutet av 2023, säger Mattias Persson.

Bostadspriserna i Sverige har utvecklats starkt under pandemiåren och förväntas fortsätta stiga även framöver. Under 2022 och 2023 räknar vi med upp till 5 procents prisuppgång per år.   

- Bostadspriserna väntas fortsätta att öka om än i lägre takt, vilket innebär att en bostad år 2023 i genomsnitt väntas kosta cirka 30 procent mer än 2019, säger Mattias Persson.

Den ekonomiska tillväxten globalt kommer att fortsätta i relativt hög takt. De globala flaskhalsproblemen väntas gradvis förbättras men kommer att påverka utvecklingen under det kommande året. Tillväxten väntas landa på 4,1 procent 2022 och 3,8 procent 2023. Svensk ekonomi förväntas växa med 3,4 procent 2022 och 2,2 procent för 2023. Nedåtrisker för återhämtningen dominerar och är kopplade till pandemiutvecklingen, men även geopolitiska risker har ökat i vårt närområde och kan påverka utvecklingen framöver.

Finanspolitiken stramas åt, även om vi räknar med att de ofinansierade budgetåtgärderna kommer att vara större än normalt både i år och under 2023. Vi räknar med ofinansierade åtgärder i år på strax under 80 miljarder kronor samt åtgärder för 60 miljarder kronor nästa år där merparten avser offentlig konsumtion och investeringar. Det innebär att offentligt finansiellt sparande landar på 0,1 procent av BNP 2023. Den offentliga skulden faller till strax under 30 procent av BNP, vilket är lägre än före pandemin.

- Sveriges statsfinanser går starkare ur pandemin - trots en expansiv finanspolitik och att ytterligare stödåtgärder har introducerats, samt att stöd till hushållen för att kompensera för de höga elpriserna aviserats. Stödet på 6 miljarder kronor är inte klart i sin utformning. Att kompensationen kopplas till förbrukning och inte pris innebär att hushåll i olika delar av Sverige kompenseras lika mycket - trots att elpriset stigit mycket mer i södra Sverige. Således är åtgärden mindre träffsäker, säger Mattias Persson.

För tabeller, se bifogat pressmeddelande i pdf. 

Länk till rapporten: www.swedbank.se/seo  

Kontakt:

Mattias Persson, chefekonom Swedbank, tfn +46 73 094 29 56
Amanda Billner, presskommunikatör Swedbank, tfn +46 73 045 11 68