- I Europa tar energikrisen sig alltmer dramatiska former och något slut på kriget i Ukraina är inte i sikte. Därmed är en konsumtionsdriven nedgång under hösten oundviklig. BNP i USA fortsätter ned i höst när Feds höjningar biter alltmer på ekonomin, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Mild recession trots allt
I en historisk jämförelse väntas recessionen bli mild och 2024 växer OECD-länderna med drygt 2 procent. Hushållen har fortfarande sparbuffertar efter pandemin. Arbetsmarknaden har hittills visat stor motståndskraft och uppgången i arbetslöshet väntas bli relativt begränsad. Underliggande obalanser är inte alls lika stora som vid den globala finanskrisen, vilket gör att en djup och utdragen balansräkningsrecession med behov av skuldneddragning hos hushåll och företag undviks. En positiv faktor är också att vi nu ser lättnader när det gäller störningar i globala leveranskedjor.

Den ekonomiska politiken ställs inför stora utmaningar. Centralbanker tvingas prioritera inflationsbekämpningen, trots vikande konjunktur, för att undvika att långsiktiga inflationsförväntningar drar i väg. I Europa står finanspolitiken inför dilemmat att mildra akuta konsekvenser av extrema energipriser utan att i alltför hög grad försvåra centralbankernas inflationsbekämpning eller bromsa energiomställningen.

Ingen helt ny inflationsmiljö
Att centralbankerna höjt tempot i räntehöjningarna gör att slutet på höjningscykeln ändå inte ligger långt borta. Prognosen är att Fed når en topp på 3,50 procent vid årsskiftet och att centralbankerna i Västeuropa avslutar sina höjningar på nivåer runt 2 till 3 procent i början av 2023. Spridningseffekter från höga energipriser och lönekompensation gör att inflationsnedgången dröjer. Den modesta uppgången i de långsiktiga inflationsförväntningarna tyder ändå på en begränsad oro för att vi skulle vara på väg in i en helt ny inflationsmiljö på lång sikt. Det skapar utrymme för centralbankssänkningar i slutet av prognosperioden.

- Internationella organisationer som IMF, OECD och BIS har den senaste tiden fokuserat på jämförelser med den misslyckade inflationsbekämpningen på 1970-talet. Men skillnaderna är lyckligtvis större än likheterna. Då bidrog svag internationell konkurrens, hög konfliktnivå på arbetsmarknaden och ett system med indexeringar av priser och löner till en miljö med hög och volatil inflation. Det är en stor kontrast mot dagens läge, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Sverige: Hushållen pressade av inflation och tvåsiffriga boprisfall
Stigande konsumentpriser och högre räntor sätter hård press på de svenska hushållen. BNP-tillväxten faller från 2,6 procent i år till 0,0 procent för helåret 2023, en rejäl nedrevidering från 1,8 procent i Nordic Outlook i maj. Under 2024 närmar sig BNP-tillväxten sin långsiktiga trend även om årsgenomsnittet stannar på 1,7 procent. Arbetslösheten vänder upp under hösten och stiger till drygt 8 procent mot slutet av 2023. Miljön för den kommande avtalsrörelsen blir den svåraste sedan 1990-talet. Sannolikt enas parterna om framtunga lönehöjningar för att kompensera för höga priser. Det skickar en signal till Riksbanken om att inflationsmålet inte är utmanat på sikt.

Inflationen mätt som KPIF toppar runt 10 procent i höst. Svag efterfrågan och stabila eller fallande internationella priser dämpar pristrycket på lite sikt. I kombination med mer normala energipriser gör detta att inflationen sjunker under 2-procentsmålet under 2024. Riksbanken höjer takten och styrräntan toppar på 2,25 procent redan i början av 2023. Fallande inflation och vikande konjunktur öppnar sedan upp för räntesänkningar på sikt och i slutet av 2024 ligger styrräntan på 1,75 procent. 

- Hushållens respons avgör djupet på nedgången i ekonomin. Trots finanspolitiska stödåtgärder på nästan 40 miljarder kronor per år faller hushållens realinkomster. Fördubblade ränteutgifter och ett boprisfall på 15-20 procent från toppen bidrar också till att konsumtionen sjunker mot slutet av året och under större delen av nästa år, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Nedgången för svensk industri blir mildare än i Tyskland och euroområdet. Försiktiga internationella investeringar drabbar den insats- och kapitalvaruinriktade svenska industrin relativt hårt. Å andra sidan är svensk industris beroende av naturgas litet och elpriserna i framförallt den norra delen av landet är låga i ett europeiskt perspektiv. Högre kostnader och svagare bostadsmarknad leder till att bostadsbyggandet ger negativa bidrag till BNP-tillväxten på runt 0,5 procentenheter kommande år.

Utgången av det annalkande valet är oviss och tuffa regeringsförhandlingar lär följa. Nya skriftliga avtal av typen JA (Januariavtalet) lär blir nödvändiga trots att tidigare varianter blivit omdiskuterade. Stabila svenska statsfinanser gör att en politisk riskpremie ändå är osannolik. Svår balansgång med Riksbankens inflationsbekämpning och behovet av att inte reta framtida samarbetspartner har hittills hållit tillbaka löftesgivningen i valrörelsen. Finanspolitiken blir expansiv men inte mer än att skuldkvoten fortsätter att falla till under 30 procent av BNP under prognosperioden.
Det svenska valet behandlas i en av fyra temaartiklar i denna utgåva av Nordic Outlook. I de övriga tre analyseras utsikterna på bostadsmarknaden, de ekonomiska effekterna av ett utdraget krig i Ukraina, samt en ny global penningpolitik med räntehöjningar och kvantitativ åtstramning (QT).
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook i maj 2022)

Internationell ekonomi. 2021 2022 2023 2024
BNP. Årlig
förändring i %
USA 5,7 1,5 (2,6) 0,5 (1,7) 2,0
Euroområdet 5,3 2,7 (2,1) 0,3 (2,8) 2,1
Storbritannien 7,4 3,4 (2,3) -0,2 (1,9) 1,3
Japan 1,7 1,9 (1,5) 1,6 (3,2) 1,1
OECD 5,4 2,4 (2,6) 0,9 (2,3) 2,2
Kina 8,1 3,5 (5,0) 5,3 (5,2) 5,0
Norden 4,4 2,5 (2,4) 0,5 (2,1) 1,9
Baltikum 5,6 1,5 (1,1) 1,2 (2,0) 3,4
Världen (PPP) 6,1 3,1 (3,0) 2,6 (3,4) 4,0
Norden och Baltikum.
BNP, årlig förändring i
%
Norge 3,9 2,3 (3,6) 1,5 (2,9) 1,9
Danmark 4,9 3,0 (2,4) 0,0 (2,4) 2,5
Finland 3,0 2,1 (1,8) 0,7 (1,5) 1,5
Litauen 5,0 1,5 (0,9) 0,5 (1,8) 3,7
Lettland 4,8 2,5 (1,8) 1,3 (2,5) 3,5
Estland 8,3 1,2 (0,6) 0,5 (2,0) 3,5
Svensk ekonomi. Årlig
förändring i %
BNP, faktisk 5,1 2,6 (1,8) 0,0 (1,8) 1,7
BNP, dagkorrigerad 4,9 2,7 (1,9) 0,2 (1,9) 1,7
Arbetslöshet (%) (EU 8,8 7,7 (7,6) 8,0 (7,5) 8,1
-definition)
KPI 2,2 8,8 (6,1) 7,8 (4,2) 1,9
KPIF 2,4 8,2 (5,9) 5,9 (3,0) 1,5
Offentligt saldo (% av -0,3 0,4 (0,3) 0,2 (0,2) 0,0
BNP)
Styrränta (dec) 0,00 2,00 (1,25) 2,25 (1,75) 1,75
Växelkurs, EUR/SEK 10,29 10,55 (10,15) 10,15 (9,70) 9,80
(dec)