- Efter några riktigt utmanande år för världsekonomin tas nu steg mot ökad stabilitet. Inflationen faller på bred front och öppnar vägen för lägre räntor, lägre kostnader för företagen, bättre hushållsekonomi och stabilare konsumtion, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Mild tillväxtinbromsning när inflationen faller och arbetslösheten stiger svagt 
Årets tillväxt blir syrefattig men grunden läggs för en återhämtning 2025, trots en miljö med förhöjd säkerhetspolitisk oro. USA:s ekonomi har visat fortsatt motståndskraft. Ekonomin saktar in under ett par kvartal men undviker en recession. Prognosen för 2024 revideras upp jämfört med novemberprognosen till 1,6 procent, en nedgång från 2,4 procent under 2023. Euroområdets BNP väntas ha fallit under andra halvåret 2023 men tillväxten tar fart under andra halvåret i år och en större sättning undviks. Sammantaget växer euroområdets BNP med 0,5 procent under både 2023 och 2024. 2025 är tillväxten i både USA och euroområdet tillbaka nära 2 procent. Tillväxtekonomierna har visat en mer stabil utveckling men Kina kämpar i motvind med att få i gång efterfrågan när hushållen sparar, problemen fortsätter i fastighetssektorn och geopolitiska spänningar dämpar handeln. Global BNP växer med runt 3 procent under alla tre åren 2023-2025, en blygsam tillväxttakt i historisk jämförelse.

- Flera av de senaste årens orosmoln har i olika grad skingrats. Energipriserna fortsätter visserligen att variera, inte minst i Sverige där vintern hittills varit kall, men prisbilden har stabiliserats rejält och vi räknar inte med att de extrema pristopparna från 2022 kommer tillbaka. Även den stress i globala värdekedjor vi såg under 2021 och 2022 är i stort sett borta, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Arbetsmarknaderna försämras men inte markant. Det historiska mönstret är att hög inflation bringats under kontroll endast till priset av en kraftig nedgång i ekonomin. Utvecklingen så här långt stödjer dock att den här konjunkturcykeln kan bli ett undantag. Fallande inflation öppnar för centralbanker att börja sänka räntor under våren. ECB blir först ut i mars följt av Fed i maj.

Geopolitiken kan ge ny inflationsbrasa men nedåtrisker överväger på kort sikt
Det globala säkerhetspolitiska läget är allvarligt och har försämrats ytterligare med fortsatta ryska angrepp på Ukraina, tydliga spridningsrisker från kriget i Gaza och ökade spänningar i Östasien.

- Attackerna mot transporter i Röda Havet är en osäkerhetsfaktor som kan ge kortsiktiga produktionsstörningar och inflationsimpulser. Vi bedömer dock inte dessa som tillräckligt omfattande för att i grunden förändra bilden av en fallande global inflation, säger Daniel Bergvall.

Inflationen står i fokus för riskbilden. Vi ger i en temaartikel exempel på hur scenarier med låg respektive hög inflation kan se ut. Andra teman behandlar den hackande tyska tillväxtmotorn, USA:s ödesval och "den nya ekonomisk-politiska världen".

- Det finns många tecken på att vi kan vara på väg in i en ny ekonomisk-politisk världsordning där politik, säkerhetsaspekter och en önskan om "strategiskt oberoende" tar över från de senaste decenniernas globaliserings- och liberaliseringstrend, säger Jens Magnusson.

Sverige: Lägre inflation ger ökat hopp om vändning
BNP föll under andra halvan av 2023 men en djupare sättning verkar kunna undvikas. Efter ett fall på 0,4 procent i fjol väntas BNP åter öka under helåret 2024, men bara marginellt. Lägre inflation och fallande räntor gör att nedåtriskerna minskat betydligt och talar också för en starkare återhämtning. Tillväxten nästa år blir 2,8 procent, tydligt över trend. Prognosen har reviderats upp för alla tre åren jämfört med vad vi förutsåg i november.

- Hög skuldsättning, ofta till rörlig ränta, har medfört att räntehöjningar fick större negativ effekt i Sverige och när räntan nu sänks blir de positiva effekterna också större, säger Daniel Bergvall.        

Motståndskraftig industri och god investeringskonjunktur förutom bostäder   
Industrin har förblivit överraskande motståndskraftig. Relativt stark tjänsteexport har medfört att total export fortsatt att öka och den nedgång som vi tidigare väntat oss verkar i nuläget mindre trolig. Industrins motståndskraft stöttar investeringarna. Viktiga faktorer är den svaga kronan, som bidragit till att hålla vinsterna uppe, och den gröna omställningen. Även offentliga investeringar har ökat stadigt de senaste 2-3 åren och detsamma gäller investeringar i värme- och energiproduktion. Exklusive bostäder har investeringarna som andel av BNP ökat till nästan 23 procent, högsta sedan åtminstone början av 1980-talet. Investeringar i bostäder fortsätter dock att minska snabbt. Vi fortsätter tro på en tydlig investeringsnedgång 2024, men att fallet blir något mindre än vi tidigare bedömt.

Konsumtionsuppväxling i höst trots högre arbetslöshet
Hushållens konsumtion fortsätter vara den viktigaste faktorn för hur djup och långdragen lågkonjunkturen kommer att bli. Lägre inflation och räntor gör att nedåtriskerna fortsätter att minska. Vi räknar med svagt fallande konsumtion under första halvåret i år och att återhämtningen påbörjas under andra halvåret efter att Riksbanken börjat sänka räntan. Bostadspriserna har varit i stort sett oförändrade under 2023 och vi räknar med att den sidledes trenden fortsätter under det närmaste halvåret. Från mitten av 2024 räknar vi med gradvis stigande bostadspriser. Arbetsmarknaden visar nu tydligare tecken på inbromsning. Vi fortsätter räkna med att arbetslösheten planar ut på cirka nio procent efter sommaren. När återhämtningen tar fart under 2025 faller arbetslösheten gradvis tillbaka.

Inflationen tillfälligt under målet
Även svensk inflation har till slut fallit. Nedgången i Sverige släpar fortfarande efter euroområdet, men gapet har minskat de senaste månaderna. Vi räknar med att KPIF exklusive energi faller till strax under två procent mot slutet av 2024 för att därefter stiga och vara ungefär i linje med inflationsmålet under 2025. Lägre energipriser gör att KPIF hamnar under målet redan till sommaren. Kronförstärkningen i slutet av förra året minskar uppåtriskerna betydligt även om växelkursen kommer att fortsätta bidra till högre inflation under större delen av 2024.

Räntan sänks redan innan sommaren
Sannolikheten för att Riksbanken höjt klart och att räntesänkningar kommer i år är mycket hög. Vi har tidigarelagt den första förväntade sänkningen från juni till maj men den svårbedömda januariinflationen är en osäkerhetsfaktor. Prognosen är att styrräntan sänks med totalt 100 punkter i år och med ytterligare 75 punkter, till 2,25 procent, under 2025.

- Direktionen vill säkerställa att inflationen varaktigt är i linje med målet. Det talar för att förväntningar om en sänkning redan i mars är för optimistiska. Vi tror även att direktionen vill undvika att kronan försvagas på nytt och att ECB gärna får sänka först. Samtidigt är arbetsmarknad och tillväxt svagare i Sverige och den höga räntekänsligheten gör att det realekonomiska priset för att skjuta på räntesänkningarna är högt, säger Jens Magnusson.

Vi håller fast vid vår bedömning att Riksbanken i början av februari beslutar om att utöka försäljningarna av statsobligationer (QT) från 5 till 7-8 miljarder. Regeringen fortsätter prioritera inflationsbekämpning och finanspolitiken är mycket försiktig.

- När inflationen nu är på väg ned faller inflationsargumentet men vi tror ändå att regeringen väntar till 2025 innan finanspolitiken tydligt läggs om i en mer expansiv riktning, delvis på grund av den ekonomiska utvecklingen och ekonomiska ramverket, och delvis på grund av valet 2026. Vi tror på expansiva åtgärder på 60-80 miljarder under 2025, motsvarande 1-1,5 procent av BNP, säger Jens Magnusson.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO nov 2023)

Internationell ekonomi. 2022 2023 2024 2025
BNP. Årlig förändring i
%
USA 1,9 2,4 (2,3) 1,6 (1,1) 1,8 (1,8)
Euroområdet 3,4 0,5 (0,5) 0,5 (0,7) 1,8 (2,0)
Storbritannien 4,3 0,5 (0,4) 0,2 (0,5) 1,4 (1,7)
Japan 1,0 1,7 (1,8) 1,2 (1,2) 1,2 (0,9)
OECD 2,9 1,6 (1,6) 1,4 (1,2) 2,0 (2,0)
Kina 3,0 5,2 (5,2) 4,6 (4,6) 4,4 (4,5)
Norden 2,7 0,1 (0,2) 0,8 (0,5) 2,4 (2,3)
Baltikum 2,0 -1,0 (-0,7) 1,2 (1,5) 2,9 (2,9)
Världen (PPP) 3,3 3,1 (3,0) 2,9 (2,8) 3,1 (3,2)
Norden och Baltikum.
BNP, årlig förändring i
%
Norge 3,0 0,5 (1,6) 2,1 (0,8) 1,6 (1,5)
Danmark 2,8 1,0 (1,1) 1,5 (1,5) 3,0 (3,0)
Finland 1,6 -0,5 (-0,1) -0,2 (0,5) 2,0 (1,8)
Litauen 2,4 -0,2 (-0,2) 1,5 (1,5) 2,8 (2,8)
Lettland 3,4 -0,4 (-0,2) 2,0 (2,2) 2,7 (2,7)
Estland -0,5 -3,4 (-2,5) -0,5 (0,4) 3,5 (3,5)
Svensk ekonomi. Årlig
förändring i %
BNP, faktisk 2,6 -0,4 (-1,0) 0,1 (-0,4) 2,8 (2,5)
BNP, dagkorrigerad 2,7 -0,2 (-0,8) 0,1 (-0,3) 3,0 (2,7)
Arbetslöshet (%) (EU 7,5 7,6 (7,6) 8,6 (8,6) 8,7 (8,9)
-definition)
KPI 8,4 8,5 (8,6) 3,0 (4,2) 1,4 (2,0)
KPIF 7,7 6,0 (6,1) 1,9 (2,7) 1,9 (1,9)
Offentligt saldo (% av 1,3 -0,3 (0,3) -2,2 (-1,2) -0,9 (-0,5)
BNP)
Styrränta (dec) 2,50 4,00 (4,00) 3,00 (3,50) 2,25 (2,50)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 11,12 11,13 (11,60) 10,95 (11,25) 10,75 (10,95)