Onsdag 18 November | 04:36:06 Europe / Stockholm
Est. tid*
2027-10-27 06:30 Kvartalsrapport 2027-Q3
2027-07-15 06:30 Kvartalsrapport 2027-Q2
2027-04-27 06:30 Kvartalsrapport 2027-Q1
2027-03-23 N/A Årsstämma
2027-01-27 06:15 Bokslutskommuniké 2026
2026-10-22 - Kvartalsrapport 2026-Q3
2026-07-15 - Kvartalsrapport 2026-Q2
2026-04-29 - Kvartalsrapport 2026-Q1
2026-03-25 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 8.50 SEK
2026-03-25 - X-dag bonusutdelning SEB A 2.5
2026-03-25 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 8.50 SEK
2026-03-25 - X-dag bonusutdelning SEB C 2.5
2026-03-24 - Årsstämma
2026-01-29 - Bokslutskommuniké 2025
2025-10-23 - Kvartalsrapport 2025-Q3
2025-07-16 - Kvartalsrapport 2025-Q2
2025-04-29 - Kvartalsrapport 2025-Q1
2025-04-02 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 8.50 SEK
2025-04-02 - X-dag bonusutdelning SEB C 3
2025-04-02 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 8.50 SEK
2025-04-02 - X-dag bonusutdelning SEB A 3
2025-04-01 - Årsstämma
2025-01-29 - Bokslutskommuniké 2024
2024-10-24 - Kvartalsrapport 2024-Q3
2024-07-16 - Kvartalsrapport 2024-Q2
2024-04-24 - Kvartalsrapport 2024-Q1
2024-03-20 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 8.50 SEK
2024-03-20 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 8.50 SEK
2024-03-20 - X-dag bonusutdelning SEB C 3
2024-03-20 - X-dag bonusutdelning SEB A 3
2024-03-19 - Årsstämma
2024-01-25 - Bokslutskommuniké 2023
2023-10-25 - Kvartalsrapport 2023-Q3
2023-07-18 - Kvartalsrapport 2023-Q2
2023-04-26 - Kvartalsrapport 2023-Q1
2023-04-05 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 6.75 SEK
2023-04-05 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 6.75 SEK
2023-04-04 - Årsstämma
2023-01-26 - Bokslutskommuniké 2022
2022-10-26 - Kvartalsrapport 2022-Q3
2022-07-14 - Kvartalsrapport 2022-Q2
2022-04-27 - Kvartalsrapport 2022-Q1
2022-03-23 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 6.00 SEK
2022-03-23 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 6.00 SEK
2022-03-22 - Årsstämma
2022-01-27 - Bokslutskommuniké 2021
2021-11-15 - X-dag bonusutdelning SEB C 4.1
2021-11-15 - X-dag bonusutdelning SEB A 4.1
2021-11-12 - Extra Bolagsstämma 2021
2021-10-20 - Kvartalsrapport 2021-Q3
2021-07-15 - Kvartalsrapport 2021-Q2
2021-04-28 - Kvartalsrapport 2021-Q1
2021-03-31 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 4.10 SEK
2021-03-31 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 4.10 SEK
2021-03-30 - Årsstämma
2021-01-27 - Bokslutskommuniké 2020
2020-10-22 - Kvartalsrapport 2020-Q3
2020-07-15 - Kvartalsrapport 2020-Q2
2020-06-30 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 0.00 SEK
2020-06-30 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 0.00 SEK
2020-06-29 - Årsstämma
2020-04-29 - Kvartalsrapport 2020-Q1
2020-01-29 - Bokslutskommuniké 2019
2019-10-23 - Kvartalsrapport 2019-Q3
2019-07-12 - Kvartalsrapport 2019-Q2
2019-04-30 - Kvartalsrapport 2019-Q1
2019-03-27 - X-dag bonusutdelning SEB C 0.5
2019-03-27 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 6.00 SEK
2019-03-27 - X-dag bonusutdelning SEB A 0.5
2019-03-27 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 6.00 SEK
2019-03-26 - Årsstämma
2019-01-30 - Bokslutskommuniké 2018
2018-10-25 - Kvartalsrapport 2018-Q3
2018-07-17 - Kvartalsrapport 2018-Q2
2018-04-30 - Kvartalsrapport 2018-Q1
2018-03-27 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 5.75 SEK
2018-03-27 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 5.75 SEK
2018-03-26 - Årsstämma
2018-01-31 - Bokslutskommuniké 2017
2017-10-25 - Kvartalsrapport 2017-Q3
2017-07-14 - Kvartalsrapport 2017-Q2
2017-04-27 - Kvartalsrapport 2017-Q1
2017-03-29 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 5.50 SEK
2017-03-29 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 5.50 SEK
2017-03-28 - Årsstämma
2017-02-01 - Bokslutskommuniké 2016
2016-10-20 - Kvartalsrapport 2016-Q3
2016-07-14 - Kvartalsrapport 2016-Q2
2016-04-27 - Kvartalsrapport 2016-Q1
2016-03-23 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 5.25 SEK
2016-03-23 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 5.25 SEK
2016-03-22 - Årsstämma
2016-02-04 - Bokslutskommuniké 2015
2015-10-21 - Kvartalsrapport 2015-Q3
2015-07-14 - Kvartalsrapport 2015-Q2
2015-04-23 - Kvartalsrapport 2015-Q1
2015-03-26 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 4.75 SEK
2015-03-26 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 4.75 SEK
2015-03-25 - Årsstämma
2015-01-29 - Bokslutskommuniké 2014
2014-12-10 - Analytiker möte 2014
2014-11-25 - 15-7 2014
2014-10-23 - Kvartalsrapport 2014-Q3
2014-07-14 - Kvartalsrapport 2014-Q2
2014-04-25 - Kvartalsrapport 2014-Q1
2014-03-26 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 4.00 SEK
2014-03-26 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 4.00 SEK
2014-03-25 - Årsstämma
2014-02-05 - Bokslutskommuniké 2013
2013-12-11 - Analytiker möte 2013
2013-12-09 - Extra Bolagsstämma 2013
2013-10-24 - Kvartalsrapport 2013-Q3
2013-07-15 - Kvartalsrapport 2013-Q2
2013-06-12 - 15-7 2013
2013-04-23 - Kvartalsrapport 2013-Q1
2013-03-22 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 2.75 SEK
2013-03-22 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 2.75 SEK
2013-03-21 - Årsstämma
2013-01-31 - Bokslutskommuniké 2012
2012-12-20 - 15-7 2012
2012-10-25 - Kvartalsrapport 2012-Q3
2012-07-16 - Kvartalsrapport 2012-Q2
2012-04-24 - Kvartalsrapport 2012-Q1
2012-03-30 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 1.75 SEK
2012-03-30 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 1.75 SEK
2012-03-29 - Årsstämma
2012-02-14 - Analytiker möte 2012
2012-02-07 - Bokslutskommuniké 2011
2011-10-27 - Kvartalsrapport 2011-Q3
2011-07-14 - Kvartalsrapport 2011-Q2
2011-03-30 - Årsstämma
2011-03-25 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 1.50 SEK
2011-03-25 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 1.50 SEK
2011-03-03 - Kvartalsrapport 2011-Q1
2010-05-12 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 1.00 SEK
2010-05-12 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 1.00 SEK
2010-05-11 - Årsstämma
2010-02-10 - Bokslutskommuniké 2009
2009-03-09 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 0.00 SEK
2009-03-09 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 0.00 SEK
2009-03-07 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 0.00 SEK
2009-03-07 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 0.00 SEK
2008-04-09 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 6.50 SEK
2008-04-09 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 6.50 SEK
2007-03-29 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 6.00 SEK
2007-03-29 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 6.00 SEK
2006-04-05 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 4.75 SEK
2006-04-05 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 4.75 SEK
2005-04-14 - X-dag ordinarie utdelning SEB C 4.35 SEK
2005-04-14 - X-dag ordinarie utdelning SEB A 4.35 SEK
LandSverige
ListaLarge Cap Stockholm
SektorFinans
IndustriStorbank
SEB är en nordisk finansiell koncern. Bolaget är verksamt inom bank- och finansbranschen och erbjuder tjänster inom privat- och företagsbank, förvaltning och investment banking. Bolagets tjänster riktar sig till privatpersoner, företag och institutioner. Verksamheten är global med störst närvaro i Norden och Tyskland. SEB grundades 1856 och har sitt huvudkontor i Stockholm.

Analysera bolaget i Börsdata!

All ägardata du vill ha finns i Holdings!

Nordic Outlook: Tillväxten utmanas av stigande räntor och höga energipriser

2026-11-10 07:00:00

Trots global osäkerhet, obalanser på energimarknaden och stigande räntor växer global BNP med drygt 3 procent per år. Vi reviderar upp tillväxtprognosen marginellt. Investeringar inom bland annat AI, försvar och energi, en industrikonjunktur som växlar upp samt stabila arbetsmarknader ger stöd. Samtidigt möter redan deppiga hushåll stigande lånekostnader, högre inflation och en tilltagande börsoro, vilket utmanar tillväxtkrafterna och skapar osäkerhet kring konjunkturstyrkan. Inflationsuppgången drivs hittills främst av höga energipriser, men ju längre obalanserna på energimarknaden kvarstår, desto större är risken för spridningseffekter till andra delar av ekonomin. Inflationsoro får ECB och Fed att höja räntan ytterligare en eller två gånger, innan de sänker mot slutet av prognosperioden. Vi höjer BNP-prognosen för i år för Sverige men ser ökade motvindar från energi och räntor nästa år. Riksbankens styrränta höjs ytterligare en gång till 2,25 procent i mars 2027 och ligger kvar på den nivån under 2028. 

Vi reviderar upp vår globala tillväxtprognos med en tiondel vardera för 2026 och 2027 jämfört med Nordic Outlook i augusti. Industrikonjunkturen förbättras med global PMI en bit över 50-strecket och både konjunkturell och strukturell medvind - från AI, försvar och energi - för investeringarna. Ett frågetecken är om dystra hushåll kan stå emot motvinden från högre inflation, höga energipriser och stigande räntor. Detsamma gäller ett på många håll redan svagt bostadsbyggande. 

- Världsekonomin är fortsatt motståndskraftig och med hjälp av stora investeringar och stabila arbetsmarknader hålls tillväxten uppe. Samtidigt utgör geopolitisk oro, höga energipriser och stigande räntor allt tydligare hot mot den ekonomiska utvecklingen och riskerna för en sämre utveckling är påtagliga, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Tillväxtgapet mellan USA och Europa minskar

USA:s tillväxt når nära 2,5 procent i år och avtar till dryga 2 procent 2028. AI-relaterade investeringar ger tillväxtkraft, men högt importinnehåll minskar bidraget till BNP. Konsumtionen har visat oväntad styrka hittills i år men dämpas något framöver när det finanspolitiska stödet minskar. Låg sparkvot och positiva förmögenhetseffekter gör hushållen känsliga för förändringar i börshumöret. Även Euroområdet har överraskat på uppsidan, om än på en lägre nivå. Tillväxten växlar upp från dryga 1 procent i år till nära 1,5 procent 2028. Konsumtion och investeringar driver utvecklingen, medan exporten utmanas av konkurrensen från Kina och höjda tullar. Höga energipriser och franska problem med svag tillväxt och politisk osäkerhet tynger. Tyska finanspolitiska satsningar på försvar och investeringar drar i positiv riktning men går något trögare än önskvärt. Kinas ekonomi fortsätter att drivas av exporten, där AI-relaterade produkter är en viktig del. Den inhemska efterfrågan förblir svag, med en fortsatt trög bostadsmarknad och högt hushållssparande. Stora handelsöverskott ökar spänningarna med USA och Europa.

- Hur väl privata och offentliga investeringar omsätts i högre produktivitet och vinster blir avgörande för utsikterna längre fram. Det finns frågetecken kring AI-företagens affärsmodeller och framtida lönsamhet. Konkurrensen från Kinas lågkostnads-AI, politiska krav på tillfälliga stopp för AI-utbyggnaden och stigande räntor är några orosmoln. De märks inte minst på den senaste tidens börsoro, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Fortsatta geopolitiska spänningar och konflikter 

Energipriserna är en nyckelfaktor för tillväxt och inflation. Mer råolja kommer ut från länderna kring Persiska viken men oro för nya USA-attacker har tidvis fått priserna att stiga. Europas säkerhetspolitiska läge är ansträngt och handelsunderskottet mot Kina är stort. Globalt har handeln fortsatt att öka men den har stöpts om under påverkan av handelskriget mellan USA och resten av världen. USA:s mellanårsval är avgjort men inverkan på ekonomin och politiken är osäker.

-Demokraternas seger i mellanårsvalet kommer inte förändra vare sig statsfinanserna eller tullpolitiken på något avgörande sätt. Däremot kan låsningar mellan Vita huset och Kongressen göra presidenten än mer fokuserad på utrikespolitiken. Förhoppningsvis gör det att vi närmar oss en lösning i Mellanöstern men det kan inte uteslutas att vi får se eskalerade eller nya konflikter i jakten på en plats i historieböckerna, säger Jens Magnusson.

Inflationen väntas gå tillbaka till målen, men riskerna har ökat

Inflationen drivs upp av energipriser, med ökade men begränsade indirekta effekter och inga tydliga andrahandseffekter. Stabila prisplaner och långsiktiga inflationsförväntningar samt lägre löneökningstakt i USA och euroområdet talar för en tillfällig uppgång. Trots höjda prognoser sedan augusti väntas kärninflationen nå målen 2028. Total inflation väntas då underskrida målen i många länder om energipriserna faller som väntat.

Centralbankernas styrräntor stiger ytterligare något

Högre inflation samt relativt god tillväxt i t ex USA och euroområdet har ökat marknadens förväntningar på centralbankernas styrräntor. Stigande lång¬räntor har samtidigt stramat åt finansiella förhållanden. Vår prognos är att Fed höjer styr¬räntan en gång till, i december i år. ECB har två ränte¬höjningar kvar; nu i december och därefter i mars 2027. ECB är orolig för indirekta inflations¬effekter från energi men om energi¬priserna börjar falla tillbaka kan den sista höjningen utebli. När energi¬priserna, och därmed inflationen, väl faller, väntas lägre styrräntor. Sänkningarna dröjer dock till senare delen av 2027 (Fed) eller början av 2028 (ECB). Den senaste tidens ränteuppgångar försämrar ytterligare möjligheterna att hantera höga skuldnivåer.

-En giftig blandning av inflationsrisker, svaga statsfinanser och ett stort privat lånebehov trycker upp både korta och långa räntor. Det kan i sin tur sätta press på både hushåll, företag och länder och kan på sikt hålla tillbaka tillväxten, säger Jens Magnusson.

Sverige: Stark tillväxt men motvindar för hushållen

Vi höjer vår BNP-prognos för 2026 från 2,7 till 3,0 procent. Prognosen för 2027 har däremot sänkts från 2,9 till 2,5 procent till följd av en svagare konsumtionstillväxt.
  
- Svensk ekonomi är inne i en stark tillväxtfas där inte minst hushållens konsumtion bidrar rejält. Nu tilltar dock motvindarna i form av bland annat högre räntor och energipriser och när vi tittar mot nästa år ser vi en viss avmattning, säger Daniel Bergvall.    

Konsumtionen bromsar in 2027

Efter en mycket stark utveckling under våren och sommaren möter hushållens konsumtion motvind under vintern från höga energipriser och stigande bolåneräntor. Konsumtionstillväxten väntas bromsa in till 2,3 procent 2027 från 3,0 procent 2026. Dessutom upphör flera stödåtgärder, bland annat sänkta drivmedelsskatter och subventioner av kollektivtrafiken, vilket ytterligare dämpar konsumtionen.

Industrin tar över som motor

Industriindikatorerna har fortsatt att förbättras och är mycket starka i ett internationellt perspektiv. Uppgången är bred men drivs framför allt av försvar, telekom, läkemedel samt kraftgenerering och kraftöverföring. Exporten och investeringarna blir de viktigaste drivkrafterna för tillväxten 2027.

Långsam förbättring på arbetsmarknaden

Den starkare tillväxten börjar ge positiva effekter på arbetsmarknaden men återhämtningen är fortfarande måttlig och indikatorerna tyder på att så kommer att förbli fallet det kommande halvåret. Arbetslösheten har börjat sjunka men är fortsatt hög, samtidigt som indikatorerna för kapacitetsutnyttjandet endast har förbättrats marginellt från låga nivåer. Fackförbundens lönekrav inför avtalsrörelsen 2027 är något lägre än 2025.
 
- Våra och Riksbankens prognoser om löneökningar på drygt 3 procent under både 2027 och 2028 ser i stora drag ut att hålla, säger Daniel Bergvall.

Kärninflationen stiger från låga nivåer

Kärninflationen (KPIF exklusive energi) har legat under målet även när hänsyn tas till effekterna av den sänkta matmomsen och subventionerna av kollektivtrafiken. En något svagare krona och indirekta effekter av högre energipriser väntas tillfälligt pressa upp KPIF exklusive energi över målet under 2027. Stigande energipriser, delvis till följd av en normalisering av drivmedelsskatterna, väntas samtidigt tillfälligt driva upp den totala inflationen till omkring 3 procent under första halvåret 2027. Under 2028 väntas båda inflationsmåtten sjunka tillbaka mot målet.

Riksbanken kan nöja sig med en ytterligare höjning 

Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,25 procent i mars och därefter lämna den oförändrad på denna nivå till slutet av 2028. Den starkare tillväxten innebär att riskerna för vår ränteprognos ligger på uppsidan.

- Efter tre månader i rad med lägre än väntad kärninflation har vi sänkt inflationsprognosen i närtid. Lägre än väntad inflation och något duvaktiga signaler från Riksbanken i samband med mötet i november, har gjort att vi senarelägger förväntningarna på nästa höjning från februari till mars nästa år och vi tror nu att det blir årets enda höjning, säger Jens Magnusson. 

Finanspolitiken väntas gradvis bli mer åtstramande. Det politiska dödläget gör utsikterna mycket osäkra och innebär en ökad sannolikhet för en mindre expansiv finanspolitik redan nästa år.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (Nordic Outlook augusti 2026 inom parentes)
Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % 2025 2026 2027 2028
USA 2,3 2,4 (2,2) 2,3 (2,1) 2,2 (2,1)
Euroområdet 1,2 1,1 (0,9) 1,3 (1,3) 1,4 (1,5)
Storbritannien 1,2 1,4 (1,1) 1,2 (1,3) 1,6 (1,6)
Japan 1,1 0,8 (0,8) 0,7 (0,7) 0,7 (0,7)
OECD 1,8 1,9 (1,8) 1,9 (1,9) 1,9 (1,9)
Kina 5,0 4,6 (4,6) 4,5 (4,5) 4,4 (4,4)
Norden 1,7 2,5 (2,3) 2,0 (2,0) 1,6 (1,5)
Baltikum 2,4 2,7 (2,7) 2,1 (2,2) 2,5 (2,5)
Världen (PPP) 3,5 3,2 (3,1) 3,3 (3,2) 3,3 (3,3)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %
Norge 1,1 1,0 (1,3) 0,7 (0,6) 0,2 (0,2)
Danmark 4,4 4,1 (3,5) 3,0 (2,5) 2,5 (2,5)
Finland 0,8 1,6 (1,6) 1,8 (1,4) 1,5 (1,5)
Litauen 3,0 2,7 (3,0) 2,1 (2,1) 2,7 (2,7)
Lettland 2,2 3,0 (2,3) 2,0 (2,0) 2,1 (2,1)
Estland 1,3 2,5 (2,5) 2,2 (2,8) 2,7 (2,7)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %
BNP, faktisk 1,4 3,0 (2,7) 2,5 (2,9) 2,2 (2,0)
BNP, dagkorrigerad 1,6 2,8 (2,5) 2,3 (2,7) 2,4 (2,2)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 8,9 8,7 (8,7) 8,4 (8,4) 7,8 (7,7)
KPI 0,7 0,8 (0,6) 3,1 (2,0) 1,5 (2,0)
KPIF 2,6 1,4 (1,2) 2,2 (1,9) 1,4 (1,8)
Offentligt saldo (% av BNP) -1,6 -2,4 (-2,4) -2,2 (-2,2) -1,8 (-1,8)
Styrränta (dec) 1,75 2,00 (1,75) 2,25 (2,25) 2,25 (2,25)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,83 10,95 (10,90) 10,55 (10,40) 10,30 (10,30)