Tillförsel av konstgödsel är helt avgörande för produktiviteten i dagens industriella jordbruk. Fosfor är en av huvudbeståndsdelarna i konstgödsel. Fosfor är en ändlig resurs, som utvinns genom gruvdrift. Att finna metoder och processer för recirkulation och återanvändning av fosfor är därmed ett mycket angeläget område. Detta förstärks av miljöskäl då fosfor som läcker ut i vattendrag och hav orsakar övergödning, algblomning och bottendöd. Den teknik som Axolot nu erhållit patent för möjliggör återvinning av fosfor ur avloppsslam eller andra organiska restflöden, vilket resulterar i en produkt som kan användas som gödnings- och jordförbättringsmedel i jordbruket.

Den största delen av fosforn kommer från nordafrikanska Tunisien och Marocko, och framförallt från det av Marocko ockuperade Västsahara. En problematik med dagens fosforutvinning är att den är linjär, d.v.s. fosforn bryts i gruvor, används i lantbruket och hamnar till sist delvis i recipienter, d.v.s. sjöar, vattendrag och hav - inte minst Östersjön - där det då bidrar till övergödning, algblomning och döda bottnar. En annan problematik är att fosfor väldigt ofta är förorenad med övergångsmetalljoner, särskilt kadmium. Kadmium är toxiskt för människor och som grundämne bryts det aldrig ned utan finns alltid någonstans. Kadmiumhaltig fosforgödsel som sprids på åkrar innebär alltså över tid en uppbyggnad av kadmiumhalten i jorden - den jord som sedan ska producera livsmedel, som därmed får en ökad kadmiumhalt. Detta gäller såväl det mesta av den gruvbrutna fosforn i världen som den fosfor som återfinns i olika restströmmar i samhället. Att finna ett sätt att separera fosfor från kadmium och andra övergångsmetalljoner i avloppsslam är därför något som länge stått högt på dagordningen hos många samhällsaktörer.

Axolots nu beviljade patent adresserar just denna utmaning genom att ta avvattnat avloppsslam - från en massafabrik eller från något annat organiskt restflöde - och tillföra detta till indunstningen på ett sulfatmassabruk och därefter köra återvinningsprocessen på ett lite annat sätt. På den vägen hamnar kadmium tillsammans med andra toxiska övergångsmetalljoner i elfilteraskan, medan fosforn erhålls som ett fosforrikt kalk i form av utstött mesa och kan användas som gödsel / jord-förbättringsmedel.

På sulfatmassabruket Aspa bruk i Olshammar utanför Askersund i södra Närke pågår som bäst bygget av vad som förmodligen är Europas allra största elektrokoagulationsanläggning med Axolots AxoPur-teknik, med planerad driftsstart i december. Investeringen syftar till att rena brukets avloppsvatten från bland annat organiska ämnen, fosfor och övergångsmetalljoner. En viktig del av projektet utgörs av den nu patenterade tekniken där det vid avloppsreningen avskilda slammet centrifugeras innan det matas in i mellantjockluten i indunstningsprocessen. Aspa bruk blir därmed inte bara först med storskalig elektrokoagulation för avloppsrening utan också först med fosforraffinering.

Bildtext: Aspa Bruk är en tillverkare av högkvalitativa specialmassor, lokaliserad vid norra Vättern.