Tillståndsprocessen

Innan gruvstart i Joma kan ske behöver förutom reguleringsplan även miljötillstånd (norska utslippstillatelse) och driftskoncession (norska driftskonsesjon) vara godkända av norska myndigheter. Ett ofta avgörande steg i processen är godkännande av reguleringsplan där det i Norge finns ett kommunalt veto som innebär att berörd kommun kan stoppa planerna på gruva. Genom att reguleringsplan nu är godkänd kan arbetet med de övriga tillstånden påbörjas parallellt med den kompletterande regionala och kumulativa konsekvensutredningen för rennäringen. Miljötillstånd ska sökas hos och godkännas av det norska miljödirektoratet (norska Miljødirektoratet) och tillstånd bedöms vanligen kunna erhållas inom ca 18 månader från det att arbetet igångsatts. Vad gäller driftskoncession ska detta ansökas hos och godkännas av det norska mineraldirektoratet (norska Direktoratet for mineralforvaltning). Bolagets målsättning är att processen kring ansökan om driftskoncession ska igångsättas och genomföras parallellt med ansökan om miljötillstånd och kunna erhållas i närtid efter det att miljötillstånd har erhållits. Sammanfattningsvis innebär detta att följande processer behöver genomföras innan det att tillstånd att starta gruvan i Joma kan erhållas:

• Ansökan om miljötillstånd (norska utslippstillatelse)
• Ansökan om driftskoncession (norska driftskonsesjon)
• Genomförande av regional och kumulativ konsekvensutredningen för rennäringen

Vad gäller regional och kumulativ konsekvensutredningen för rennäringen har de första mötena hållits mellan Bolaget och det lokala renbetesdistriktet Tjåehkere Sitje. Syftet med dessa möten har varit att gemensamt definiera Projektet och ta fram en detaljerad uppdragsbeskrivning som underlag för upphandling av externa konsulter för genomförande av studien. Bolaget och Tjåehkere Sitje utser var sin konsult som kommer arbeta parallellt. Målet är igångsättning av utredningen snarast möjligt under hösten.

Arbetet med miljötillstånd har som tidigare redogjorts i viss mån redan påbörjats genom omfattande utredningar under processen med reguleringsplan. Nu måste dock dessa studier kompletteras av ytterligare underlag och en formell ansökan om miljötillstånd. Upphandling av extern rådgivare som huvudansvarig för ansökan om miljötillstånd pågår med målet att igångsätta även denna process under sista kvartalet 2023.

Ansökan om driftskoncession kommer troligen genomföras genom samarbete med flera olika rådgivare men där en eller två konsulter blir huvudansvariga för själva ansökan och en underliggande preliminär genomförbarhetsstudie (Preliminary Feasibility Study). Denna upphandling kommer att påbörjas i närtid. Vad gäller den preliminär genomförbarhetsstudie så beskrivs omfattning och inriktning på denna närmare nedan under stycket teknisk projektutveckling.

Vad avser den s k konsultationsprocessen med renbetesdistriktet Tjåehkere Sitje och en trolig förestående medling (norska mekling) med Sametinget är detta processer där Joma Gruver ej är delaktig. Konsultationsprocessen genomförs mellan Røyrvik kommun och Tjåehkere Sitje enligt särskilda regler och är stipulerad enligt norsk lag i ärenden som kan antas ha påverkan på rennäringen. Det finns dock inget formellt krav på att denna process ska vara slutförd innan dess reguleringsplanen kan godkännas varför beslut om reguleringsplanen kunde fattas av Røyrviks kommun i början av september. Vad gäller medling så sker denna mellan Røyrviks kommun och Sametinget i regi av Statsförvaltaren i Trøndelag fylke. Syftet med denna medling är att skapa förutsättningar för att Sametinget ska dra tillbaka sin invändning (norska innsigelse) mot reguleringsplanen vilket krävs innan reguleringsplanen kan vinna laga kraft om inte ärendet ska behöva gå till den norska regeringen för beslut.  Planerad tidpunkt för medling är i nuläget satt till januari 2024. Medling kan bestå av ett eller flera möten. Vad gäller underlag för medling har diskuterats om den regionala och kumulativa konsekvensutredningen för rennäringen bör vara färdigställd i samband med medling för att kunna göra underlag för dessa diskussioner. Detta är dock upp till Røyrviks kommun att besluta som har påkallat medling. Bolaget och Tjåehkere Sitje planerar i vart fall att uppdra till extern konsult att genomföra rennäringsutredningen så snabbt som möjligt och med trolig slutrapportering innan utgången av första kvartalet 2024.

Teknisk projektutveckling

Teknisk projektutveckling innebär att arbete sker för att ta reda på så mycket som möjligt om mineraliseringen som ska brytas och hur den sen ska brytas och anrikas innan en slutlig produkt kan säljas till kund. Teknisk projektutveckling består således huvudsakligen av geologiska och gruvtekniska utredningar men i övrigt även bl a av miljötekniska och finansiella analyser. Tidigare har en preliminär lönsamhetsanalys (Preliminary Economic Assessment) genomförts av konsultbolaget SRK Consulting. Denna publicerades av Bolaget i maj 2022 och avser det sammanlagda projektet Joma och Stekenjokk-Levi eftersom dessa projekt kommer att samordnas som ett projekt med central anrikning i Joma men med brytning av malm i Stekenjokk-Levi för transport till och anrikning i Joma.

I det läge Projektet nu befinner sig i bör en ännu mer fördjupad analys ske i form av en preliminär genomförbarhetsstudie (Preliminary Feasibility Study). Denna utredning innebär en omfattande och detaljerad utredning som även kan beskrivas som en operativ affärsplan för gruvprojekten Joma och Stekenjokk-Levi. Denna utredning bedöms även kunna utgöra ett centralt dokument för finansiering av anläggning av gruvverksamheten när samtliga tillstånd har erhållits.  Den preliminära genomförbarhetsstudien kommer att genomföras av en huvudansvarig extern konsult men i nära samarbete med Bolaget. Upphandling av denna rådgivare beräknas slutföras under sista kvartalet 2023.

Finansiering

För att genomföra utredningar och tillståndsprocesser som beskrivs ovan har ytterligare finansiering behövts säkras. Bolaget genomförde därför som tidigare meddelats i oktober i år en riktad nyemission om 9,4 mkr före transaktionskostnader om cirka 400 tkr. Denna emission tecknades i huvuddel av ett mindre antal norska investerare och entreprenörer baserade i Trøndelag fylke. På detta sätt har Bolaget breddat ägarbasen ytterligare och erhållit en ny grupp kapitalstarka ägare med ett stort engagemang för regionen och gruvprojektet i Joma. Efter det att den riktade nyemissionen har genomförts har Bolaget tillräcklig finansiering för att påbörja arbete med tillståndsprocesser.

Utöver privat finansiering arbetar Bolaget även med att säkra offentlig finansiering direkt i dotterbolaget Joma Gruver via bidrag och möjligen lån med fördelaktiga villkor (mjuka lån). Dessa diskussioner förs med organisationer som Børgefjell Utvikling, Namskogan Utvikling, Innovasjon Norge och Trøndelag fylkeskommun. Bolaget räknar med att kommunicera utfallet av dessa processer inom de närmaste månaderna.

I tillägg finns ett utestående teckningsoptionsprogram i Bolaget omfattande ca 13,9 miljoner teckningsoptioner av serie TO3. En teckningsoption ger innehavaren rätt att under perioden från och med den 15 april 2024 till och med den 26 april 2024 teckna en ny aktie i Bolaget till en teckningskurs om 1,20 kr/aktie. Vid fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner av serie TO3 kan Bolaget tillföras ca 16,7 mkr. Därtill finns ytterligare ett utestående teckningsoptionsprogram till ledande befattningshavare i Bolaget omfattande 1,56 miljoner teckningsoptioner av serie 2021/2024:A.  En teckningsoption ger innehavaren rätt att teckna en ny aktie i Bolaget till en teckningskurs om 1,38 kr/aktie. Nyemitterade aktier kan tecknas baserat på dessa teckningsoptioner under tvåveckorsperioden som inleds omedelbart efter dagen för offentliggörandet av Bolagets kvartalsrapport för det första kvartalet 2024 samt tvåveckorsperioden som inleds omedelbart efter dagen för offentliggörandet av Bolagets kvartalsrapport för andra kvartalet 2024. Vid fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner av serie 2021/2024:A kan Bolaget tillföras ca 2,2 mkr.

Marknad

Mer än hälften av intäkterna från Joma och Stekenjokk-Levi projektet förväntas genereras via koppar i koncentrat. Därför är den långsiktiga prisutvecklingen på koppar av stor betydelse för Projektet och Bolaget. Koppar är världens tredje mest konsumerade metall och har en unik förmåga att leda värme och elektricitet. Den bedöms vara den enskilt viktigaste metallen i den gröna omställningen från fossila till förnyelsebara energislag som bl a vindkraft och solenergi. Koppar har en central roll i elektrifiering av transportsektor och industri. På grund av en orolig makromiljö med krig, inflation och höjda styrräntor från världens centralbanker har konjunkturen dämpats och så även efterfrågan och priset på koppar. Ändå handlas koppar till ca 8 000 USD per ton vilket är en hög nivå i ett historiskt perspektiv. När inflation och räntor vänder ner och världsekonomin normaliseras spår många att ett efterfrågan på koppar kan komma att växa snabbare än utbudet och att obalanser kan leda till substantiella prisökningar. Analytiker på Citibank bedömde exempelvis i maj 2023 att priset på koppar inom några år kan nå 15 000 USD per ton.

Politisk makromiljö och lagstiftning

Förutsättningarna för etablering av gruvor vad gäller politisk makromiljö och lagstiftning har under de senaste åren kraftigt förbättrats både övergripande i Europa och i Norge och Sverige som enskilda länder. Detta gäller åtminstone den uttalade politiska viljan som även måste omsättas i handling och genomförande av myndigheter och i det politiska systemet på regional och lokal nivå. Huvudskälet till det ökade intresset för gruvor är att klimatkrisen tvingat politiska beslutsfattare att i ökande grad prioritera den gröna omställningen där utvinning av kritiska råvaror som koppar och zink utöver återvinning även behöver ske genom etablering av nya gruvor p g a det stora resursbehovet. Framförallt måste gruvor etableras regionalt i Europa och de mineraliseringar som finns måste tas till vara. Detta gäller inte bara ur ett miljömässigt och socioekonomiskt hållbarhetsperspektiv utan även p g a geopolitiska och militärstrategiska skäl. Under 2023 har EU lagt fram förslag till en helt ny lagstiftning som heter Critical Raw Material Act (CRMA). Syftet med denna lagstiftning är bl a att påskynda tillståndsprocesser vid etablering av gruvor och öka graden av självförsörjning av kritiska råvaror och metaller i Europa. CRMA förväntas klubbas och införas inom EU och dess medlemsländer - inklusive Sverige - under 2024. Parallellt med CRMA har även regeringen i Norge under 2023 lagt fram en ny mineralstrategi med liknande mål för ökad utvinning och självförsörjning av metaller. Sammanfattningsvis bedöms den politiska viljan att realisera återstart av Jomagruvan som mycket stor. Detta gäller inte bara lokalt i Røyrvik och i Trøndelag fylke utan även nationellt i Norge och inom i Europa i stort. När Jomagruvan kommer i drift kan den vara den första eller en av de första koppargruvorna i drift i Norge på 25 år.

"Det gäller att se bortom de nuvarande utmaningarna i världsekonomin. När inflation och räntor faller och konjunkturen vänder upp igen kan efterfrågan på kritiska råvaror som koppar komma att växa dramatiskt. Vändningen har förhoppningsvis redan skett sedan länge när vi är redo för återöppning av Jomagruvan inom ett par år" säger Bolagets VD Peter Hjorth.

____________

Stockholm november 2023

Bluelake Mineral AB (publ)

Styrelsen

Offentliggörande av information

Denna information är sådan information som Bluelake Mineral AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående persons försorg, för offentliggörande den 14 november 2023 klockan 8. 40 CET.

Ytterligare information

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Peter Hjorth, verkställande direktör, Bluelake Mineral AB (publ), tel. +46-725 38 25 25

Email: info@bluelakemineral.com

Ytterligare information om Bolaget

Bluelake Mineral AB (publ) är ett oberoende bolag verksamt inom prospektering och gruvutveckling av mineraliseringar innehållande koppar, zink, nickel och guld.

Bolaget äger ca 99% i dotterbolaget Vilhelmina Mineral AB som är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på utveckling av koppar- och zinkfyndigheter i Norden. I Sverige innehar Bolaget projektet Stekenjokk-Levi där det mellan 1976 och 1988 bröts sammanlagt ca 7 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 3,5 % Zn. Stekenjokk-Levi innehåller, enligt en nyligen genomförd mineralresursberäkning av SRK Consulting, antagna mineraltillgångar på cirka 6,7 miljoner ton med 0,9 % Cu, 2,7 % Zn, 0,6 % Pb, 55 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Stekenjokk och antagna mineraltillgångar på 5,1 miljoner ton med 1 % Cu, 1,5 % Zn, 0,1 % Pb, 22 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Levi (vid cut-off på 60 USD/ton). I Norge är Bolaget 100% ägare av Joma Gruver AS som äger Jomafältet där det mellan 1972 och 1998 bröts ca 11,5 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 1,5 % Zn. Jomafältet (exklusive Gjersvik) uppskattas enligt en ny beräkning av SRK innehålla en indikerad mineraltillgång om ca 6,0 miljoner ton med halter 1,00 % Cu och 1,66 % Zn, samt antagna mineraltillgångar om 1,2 miljoner ton med halter 1,2 % Cu och 0,7 % Zn (vid cut-off halt 50 USD/on). 

Vidare innehar Bolaget nickelprojekten Rönnbäcken (som är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar) och Orrbäcken i Sverige. Rönnbäckenprojektet omfattar enligt konsultbolaget SRK i en nyligen uppdaterad studie en mineraltillgång om 600 miljoner ton med halten 0,18% Ni, 0,003% Co och 5,7% Fe ("measured and indicated"). Enligt en ny preliminär ekonomisk studie färdigställd av SRK förutses en möjlig produktion om 23 000 ton nickel, 660 ton kobolt och 1,5 miljoner ton järn per år under 20 år, vilket skulle utgöra en betydande andel av Sveriges totala årliga användning av nickel och ha ett strategiskt värde. För Orrbäcken innehas ett undersökningstillstånd och projektet bedöms ha potential som nickelfyndighet.

Utöver detta innehar Bolaget projektet Kattisavan som bedöms ha potential som guldtillgång och som ligger inom den s k guldlinjen, i närheten av projekt som Svartliden, Fäboliden och Barsele.

Bifogade filer