Överskott för staten i mars 2022
Prenumeration
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 23,4 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett överskott på 19,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat. Samtidigt var både skatteinkomster och myndighetsutbetalningar högre än beräknat.
Det primära saldot var 2,6 miljarder kronor lägre än prognosen. Skatteinkomsterna var 10,1 miljarder kronor högre än beräknat. Det motverkades samtidigt av att betalningarna från ett flertal myndigheter var högre än väntat, bland annat från Kammarkollegiet, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 6,8 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på ökad inlåning från Svenska kraftnät.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,7 miljarder kronor högre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med mars 2022 visade statens betalningar ett överskott på 123,3 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 109 miljarder kronor i slutet av mars.
Utfallet för april 2022 publiceras den 6 maj kl. 08.00.
Preliminärt datum för publicering av nya prognoser är den 24 maj 2022.
| Statens budgetsaldo och nettolånebehov (miljoner kronor) | |||||
| Utfall | Prognos | Differens | Ack. diff. [2] | Utfall 12-mån | |
| Budgetsaldo | 23 380 | 19 878 | 3 502 | 14 884 | 123 313 |
| Nettolånebehov [1] | -23 380 | -19 878 | -3 502 | -14 884 | -123 313 |
| Primärt saldo [3] | 15 157 | 12 560 | 2 597 | -10 568 | -34 053 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] | -41 343 | -34 512 | -6 832 | -5 362 | -95 155 |
| Räntor på statsskulden | 2 806 | 2 074 | 732 | 1 047 | 5 895 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | 1 051 | 499 | 553 | 682 | 1 167 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -53 | 44 | -96 | -92 | -779 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 1 808 | 1 532 | 276 | 456 | 5 508 |
| [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
| [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Rapporten “Sveriges statsskuld februari 2022” är bifogad nedan.
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 24 februari 2022: Statsupplåning prognos och analys 2022:1